Hur nordiska energibolag transformerar underhållet

Efter samtal med nordiska elnätsbolag framträder ett konsekvent mönster: diskussioner om prediktivt underhåll börjar alltmer med SF6-gasövervakning. Det som startar som ett krav på miljöefterlevnad utvecklas ofta till något mycket mer strategiskt — en fundamental förskjutning i hur nätoperatörer förvaltar sin infrastruktur och sina entreprenörsrelationer.

Denna transformation avslöjar något viktigt om framgångsrikt införande av teknologi: startpunkten betyder mindre än vart resan leder. SF6-övervakning öppnar dörren, men operativ kontroll är vad som håller operatörerna engagerade.

SF6-gas, som används i högspänningsställverk, har en klimatpåverkan 25 000 gånger större än CO2. Nya EU-regler om SF6-hantering och rapportering har gjort miljöefterlevnad till en omedelbar prioritet för nordiska elnätsbolag.

Detta skapar en naturlig startpunkt för diskussioner om prediktivt underhåll. Nordiska operatörer ser SIPP™:s förmåga att kontinuerligt övervaka SF6 som ett sätt att både möta myndighetskrav och arbeta i linje med de miljövärden som alltid varit centrala för nordiska energibolag.

Men det som börjar som "vi behöver övervaka SF6 för efterlevnad" utvecklas ofta till djupare samtal om överblick över tillgångar, effektivare drift och strategisk kontroll. Tekniken som övervakar SF6 kan övervaka mycket mer — och det är då det blir intressant.

Kanske det mest speciella med det nordiska underhållsarbetet är rollen för specialiserade entreprenörer. I åratal har nätoperatörer anlitat externa företag för underhållet, använt kontraktskrav för att säkerställa kvalitet samtidigt som de själva kunde fokusera på annat.

Denna modell fungerade bra i sin tid. Entreprenörer utvecklade specialiserad expertis, elnätsbolag undvek att bygga upp stora egna underhållsorganisationer, och tydliga kontraktsramar etablerade ansvar.

Men modellen förändras — inte för att den misslyckades, utan för att operatörernas behov har förändrats. Nätoperatörer inser alltmer att verklig kontroll kräver synlighet. De vill övervaka tillgångarnas tillstånd själva, förstå prioriteringar löpande och begära åtgärder utifrån faktiskt behov snarare än fasta scheman.

Detta är en grundläggande förändring i underhållsfilosofin:

Tidigare: "Vi har X inspektioner per år enligt fast schema"

Nu: "Vi förstår våra tillgångars tillstånd och begär specifika åtgärder när det behövs"

SIPP möjliggör just denna övergång — ger operatörer digital övervakning och kontroll medan entreprenörer fokuserar på att effektivt utföra nödvändigt arbete. Entreprenörsrelationen försvinner inte; den blir mer dynamisk och anpassningsbar.

Nordiska förhållanden innebär praktiska utmaningar som formar krav på både hårdvara och mjukvara. Djup snö, isbildning och extrema temperaturvariationer är inte tillfälliga händelser — de är grundläggande driftförhållanden som tekniken måste hantera tillförlitligt.

Hårdvaruanpassningar: Våra oljefångstsystem i Norden är utrustade med värmeelement för sensorer och pumpar — en nödvändighet när man hanterar meter med snö och is under vintern. Utan detta skulle sensorer frysa och mätningar bli omöjliga under de månader då övervakning betyder mest.

Anpassad mjukvara: Men anpassningen går djupare än hårdvara. Våra mjukvarualgoritmer är anpassade för nordiska årstider och hanterar de dramatiska förändringarna mellan vinter, vår, sommar och höst. Systemet förstår att en nivåförändring i april betyder något annat än samma förändring i december.

Nordiska kunder ställer ofta frågor som visar bredare värderingar kring kontroll och flexibilitet:

Dataplats spelar roll: Kravet att ta bort GPS-koordinater från insamlad data — som vi införde för flera år sedan — visar hur viktigt integritet är för nordiska operatörer. Nuvarande diskussioner fokuserar alltmer på var data lagras, där vissa kunder ställer krav på lagring inom landet eller till och med hos lokala värdleverantörer.

Undvika inlåsning: Ännu viktigare är att nordiska operatörer värdesätter flexibilitet. De vill ha lösningar som inte skapar inlåsning till en leverantör, som kan integreras med flera system och som ger dem alternativ att byta eller expandera. Detta är inte misstro — det är pragmatisk riskhantering från operatörer som tänker i decennier, inte uppgraderingscykler.

Detta påverkar allt från vår dataarkitektur till vårt sätt att arbeta med partners. SIPP:s systemdesign speglar lärdomar från nordiska kunder som lärde oss att flexibilitet inte är ett funktionsönskemål — det är ett grundläggande krav.

Den nordiska marknaden ställer särskilda krav som framgångsrika lösningar måste möta:

Flera aktörer: Modellen med externa entreprenörer innebär att våra system måste fungera för flera parter samtidigt. Nätoperatörer behöver synlighet och kontroll. Entreprenörer behöver praktiska verktyg. Båda behöver integration med befintliga system.

Långsiktigt tänkande: Nordiska elnätsbolag planerar i decennier. De behöver partners som finns kvar, plattformar som fortsätter stödjas och arkitektur som kan hantera framtida krav. "Fungerar idag" är inte tillräckligt — "fungerar 2035" är frågan.

Vår nordiska erfarenhet formade SIPP:s utveckling på sätt som gynnar kunder globalt:

Startpunkten är inte slutmålet: Det som får ett projekt godkänt (SF6-efterlevnad) skiljer sig ofta från det som skapar varaktigt värde (operativ kontroll). Goda lösningar rymmer både det initiala behovet och utvecklingen därifrån.

Arbetsmodeller avgör införandet: Att förstå samspelet mellan entreprenörer och operatörer visade sig viktigare än någon enskild teknisk funktion. Lösningar som fungerar med befintliga arbetsmodeller lyckas; de som kräver omfattande omstrukturering kämpar.

Miljövärden skapar möjlighet: Nordiska marknader lärde oss att miljöefterlevnad inte bara är en kryssruta för myndigheterna — det är konkurrensfördel och allmänhetens förtroende. Lösningar som hanterar miljöbekymmer samtidigt som de levererar värde i driften fungerar bäst.

Flexibilitet är ett absolut krav: Den nordiska betoningen på att undvika inlåsning verkade först som ett hinder. Vi lärde oss att det faktiskt är en möjlighet — att bygga plattformar som erbjuder flexibilitet skapar starkare, långvariga kundrelationer.

Det som inspirerar oss mest om den nordiska marknaden är att se elnätsbolag som började med enkel SF6-övervakning gradvis förändra hur de arbetar med underhåll. Digital övervakning blir standard. Tillståndsbaserade beslut ersätter fasta scheman. Entreprenörsrelationer utvecklas från "utför dessa uppgifter" till "åtgärda det här behovet."

Denna transformation tar tid, och den ser inte likadan ut för varje elnätsbolag. Men mönstret är tydligt: miljöefterlevnad öppnar dörren, och effektivare arbete håller den där.

Den nordiska marknaden lärde oss att framgångsrikt prediktivt underhåll inte handlar om att ersätta det som fungerar — det handlar om att skapa möjligheter för framtiden.

Om serien: Den här artikeln är en del av vår serie om hur prediktivt underhåll fungerar i olika marknader. Läs om våra erfarenheter från Australien och Tyskland för att se hur samma plattform möter helt olika behov, eller utforska vår VD:s sammanfattning av lärdomar från tre marknader.

Om Gomero: Gomero Group AB (publ) är en strategisk partner för energisektorns digitala transformation av underhållsarbetet. Vår SIPP™-plattform används av ledande energibolag som Western Power, Essential Energy, Ellevio, Vattenfall och Fingrid i Europa och Australien.