Investeringsgapet som omdefinierar elnätens roll
november 2025
Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan visar på en utbyggnad i historisk skala – 180 miljarder kronor under de kommande tio åren för att möta elektrifieringen av industri och samhälle. De årliga investeringarna mer än fördubblas: från 9 miljarder 2025 till 20 miljarder per år 2026 och 2027.
Fokus ligger på att stärka överföringskapaciteten mellan norr och söder, bygga ut nätet i storstadsregioner som Stockholm och Västra Götaland, samt rusta för den kraftigt växande elförbrukningen inom industrin i Norrbotten och Västerbotten. Det handlar inte bara om att möta ökad efterfrågan, utan om att bygga ett system som håller över tid – även när förutsättningarna förändras.
I mars 2025 publicerades ny statistik från Energiföretagen som visar att svensk elproduktion under 2024 nådde 99 procent fossilfri el, samtidigt som elpriserna var de lägsta i EU.
Det är resultatet av en unik kombination av vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, kraftvärme och växande inslag av solenergi. Tillsammans har dessa energikällor skapat ett elsystem med mycket låga utsläpp och hög leveranssäkerhet – ett styrkebesked både ur klimat- och konkurrensperspektiv.
Nyckeln framåt är långsiktighet: fossilfri el är inte bara en klimatfråga, utan också en avgörande faktor för tillväxt, elektrifiering och industriell utveckling. Länder som kombinerar låga utsläpp med konkurrenskraftiga elpriser står starkast i den internationella omställningen.
I november genomfördes Natoövningen CORE-25 utanför Stockholm, där civila och militära aktörer från 14 länder övade hantering av hybridangrepp mot energiinfrastruktur i Arktis. Skrivbordsövningarna omfattade fiktiva angrepp mot hamnar, undervattensinstallationer för gas och landbaserad elförsörjning.
Målet var att stärka samverkan mellan Nato, allierade partners och energisektorn, samt att öva strategisk kommunikation för att motverka desinformation vid kris. Från Sverige deltog bland annat Energimyndigheten, Svenska Kraftnät och Försvarsmakten.
Övningen visar hur samhällskritisk energiinfrastrukturen är, och hur viktig samverkan mellan aktörer blir när systemet sätts under press. Motståndskraft handlar inte bara om tekniska investeringar, utan också om förmågan att upptäcka avvikelser och agera med framförhållning.
Under 2025 har artificiell intelligens tagit ett större steg in i svenska energisystem. AI Sweden driver flera projekt som använder maskininlärning och avancerad dataanalys för att skapa bättre förståelse, prognoser och planering av elnätets kapacitet och flexibilitet.
Initiativen inkluderar bland annat verktyg som ger bättre överblick över elnätet, optimerar laddning av tunga transporter och gör det möjligt att följa energiflöden i realtid. Projekten visar hur samarbeten mellan industriföretag, nätbolag och forskningsinstitutioner kan frigöra outnyttjad potential och göra elnätet mer effektivt och robust.
När vi blickar tillbaka på 2025 framträder bilden av ett år där mycket sattes i rörelse. Utmaningarna är fortsatt stora, men riktningen är tydligare: mot ett energisystem som är fossilfritt, robust och byggt för att hålla.
Framtidens energisystem kräver mer än stora investeringar i fysisk infrastruktur. Det kräver insikter, dataanalys och verktyg som gör det möjligt att förutse, optimera och använda befintlig infrastruktur smartare. Det är inte enskilda lösningar som formar systemet, utan samverkan mellan teknologi, data och aktörer som tillsammans skapar ett hållbart och effektivt elsystem.