Isbjörnen och ett Arktis i förändring

Den 27 februari är det isbjörnarnas dag. En påminnelse om ett djur vars framtid är direkt kopplad till klimatförändringarna i Arktis – och en anledning för oss att berätta varför vi valt att stödja WWF:s arbete.

Idag finns uppskattningsvis 22 000–31 000 isbjörnar kvar i det vilda. Arten klassas som sårbar enligt IUCN, och forskare beräknar att en tredjedel kan vara borta redan till 2050.

Orsaken är att isbjörnarnas livsmiljö bokstavligen smälter bort. Ingen annanstans på jorden är klimatförändringarna så tydliga som i Arktis. Sedan 1978 har sommarisens yta nästan halverats och volymen minskat med hela 75 procent. Isen smälter tidigare på våren och fryser till 3–4 veckor senare på hösten än normalt – vilket ger isbjörnarna allt kortare tid att jaga säl och bygga upp de fettreserver de behöver för att överleva.

Klimatförändringarna är det största hotet, men inte det enda. När havsisen drar sig tillbaka öppnas Arktis för sjöfart, olje- och gasutvinning och storskaligt fiske. Den ökade trafiken stör livet under ytan, och risken för oljeutsläpp ökar.

Miljögifter som förs till Arktis med vindar och havsströmmar ansamlas i näringskedjan. Isbjörnen får i sig de högsta halterna – och när björnarna svälter finns risk att gifterna frigörs i kroppen och försvagar immunförsvaret. Gifterna förs också vidare från mamma till ungar via modersmjölken.

När isen försvinner fastnar också fler isbjörnar på land. Hungriga björnar söker sig till samhällen och bebyggelse i jakt på mat, vilket ökar risken för farliga möten där isbjörnen riskerar att skjutas.

WWF arbetar för att säkra isbjörnarnas framtid på flera sätt. Organisationen stödjer forskning, belyser klimathoten och driver frågor kring hur den ökade exploateringen av Arktis ska regleras. WWF stöttar också isbjörnspatruller som har som huvuduppgift att minska konflikten mellan svultna isbjörnar och lokalbefolkning.

Isbjörnen är en viktig del av det arktiska ekosystemet. Det som påverkar isbjörnen påverkar alla andra arktiska arter.